Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, var den inledande föreläsaren vid årets Växa eller Krympa-konferens. Lina har under många år forskat kring utvecklingsförutsättningar i landsbygdspräglade kommuner och vilka dragningskrafter som landsbygder kan ha i ett starkt urbaniserat Sverige. När satsningar görs för ökad inflyttning och stärkt kompetensförsörjning menade Lina att verklighetsförankrade och långsiktiga strategier är av stor betydelse. De lokala platsbundna värdena och den egna upplevelsen och bilden av samhället där vi bor är av stor betydelse.
I sin föreläsning pekade Lina på historiska faktorer som bidragit till en situation där vissa kommuner idag alltmer springer ifrån andra. Framväxten av tjänstesektorn och den teknologiska utvecklingen inom flera delar av arbetsmarknaden har drivit på urbaniseringen. Lina menade att man kan se övergångar från jordbrukslandsbygd, till industrilandsbygd och vad vi idag kan tala om som post-industriell landsbygd. Det finns grund för att hävda att polariseringen ökar i ekonomisk utveckling, både inom och mellan länder. Detta är fallet även i Sverige, där 86 % av kommunerna tappar ung befolkning. Hur ska då alla kommuner i landsbygdspräglade län kunna växa? Lina poängterade att det kanske är bättre att arbeta för att utvecklas smart och långsiktigt utifrån de värden som finns, istället för alltför stort fokus på befolkningsmässigt växande.
Det är orimligt att alla ska växa. Kanske kan man ibland istället tänka; hur ska vi utvecklas även om vi förmodligen inte blir fler i numerär? Den förmedlade bilden av platsen är viktig. Bilden som förmedlas till barnen och de unga. Är det som förmedlas att det här är en plats att växa på?
Vi måste, enligt Lina, våga utmana olika bilder och myter som cirkulerar kring landsbygder. Landsbygder är också platser som lever, där det finns en massa aktivitet. Landsbygder bidrar också starkt till landets produktivitet och styrkor som framstående innovationsnation. Ändå finns seglivade bilder som fortlever, till exempel kring att “städer är utvecklingens motor” och att “allt innovativt uppstår i städer”. Med det inte sagt att det inte finns utmaningar i landsbygder. Det gäller exempelvis bredd på arbetsmarknaden, serviceutbud, infrastruktur och kommunikationer och så vidare. Viktigt att ta med sig är att avståndens betydelse knappast minskar till följd av Covid-pandemin. Snarare är det så att betydelsen av närhet och social samvaro ökar än mer. Befolkningsutvecklingen i städer och landsbygder gör att satsningar kring unga är särskilt viktiga. Undersökningar visar att möjligheterna att locka någon att återvända till en plats där man fötts och växt upp är betydligt större än att locka någon helt ny att flytta in. Mest villig att flytta är man i åldern 20-35 år och om man flyttar från uppväxtorten för studier påverkas sannolikheten för “hemflytt” mycket av hur lång tid som förflyter efter studieavslut och hur familjesituationen förändras.
De som har barn fem år efter examen är allra mest troliga som "återvändare". Barneffekten försvinner sedan efter varje år. Under den här perioden har man ofta mindre kravställning på den perfekta arbetsmarknaden och andra faktorer i livet blir viktiga, menade Lina
I sina kontakter med olika verksamheter har Lina märkt av att i princip alla kommuner “brottas” med frågan om kompetensförsörjning. Detta gör samverkan viktigt. Som utgångspunkt bör man dock ställa en del jobbiga frågor till sig själv. Finns det en egen upplevelse av platsen som “mindre fördelaktig”? I så fall varför? Vad är vår nisch som kommun och samhälle? Hur ser vårt nyttjande av lokala resurser ut idag – och vilka värden stannar kvar? I den typen av frågor finns viktiga nycklar för att bygga långsiktig och hållbar samhällsutveckling i landsbygder, framhöll Lina.
Läs mer:
Publikationer Lina Bjerke >>
Publikationer CEnSE, Centrum för entreprenörskap och rumslig ekonomi (Jönköping University) >>
Vad sker i dynamiken mellan landsbygder och städer? (Reglab) >>
Charlotta Mellander och Lina Bjerke "De ungas flykt till staden" i "Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling". Linköping University Press, 2017 >>
Unga akademiker återvänder till hemkommunen (CKS Lärande) >>
Sidan uppdaterades 2023-06-22